Christina Knookala från Kvarkenrådet, kvarken.org, berättade att en fast förbindelse har diskuterats sedan 50-talet. Man anser att det är realistiskt att bygga en bro då djupet i Bottenviken är 20-25 meter och som mest 40 metr.

Leif Zetterberg från Näringsdepartementet berättade att man håller på att slutföra planeringen av investeringarna i infrastruktur för de kommande 10 åren. Det kommer att behövas 417 miljarder de närmaste 12 åren, enbart NBB och en bro skulle ta 20% av detta. Innan en bro kan komma på tal måste en fungerande färjetrafik komma på plats. Många internationella frågor att lösa, t.ex. går det inte att åka svensk taxi över gränsen till Torneo enligt finsk lag, en svensk lokförare får inte köra tåg utanför Sverige eftersom varje land har egna signaler & skyltar, dessutom olika spårvidd i olika länder. Man måste få till en gemensam typ av transporter, ex. Polen har 3 olika järnvägar. De svenska långtradarna kallar vi för Ecoliners för att de släpper ut mindre föroreningar, samma bil kallas gigaliners ute i Europa och får inte framföras där.

Som avslutning fick panelen frågan om när de tror att NBB resp. en bro kan vara på plats. Förespråkarna för NBB anser att den skall vara igång 2019 och hade ingen uppfattning om bron. LZ kunde inte se att en bro skulle bli av medan CK tror att NBB kan vara klar tidigast 2025 och är säkra på att en bro finns där 2035.
Lennart Holmlund tog upp problemet med att alla byggprojekt blir försenade pga alla överklaganden, LZ berättade att en utredning kommer att lägga fram ett förslag som underlättar byggande genom att överklagan kan göras en gång. Beräknad projekteringstid av projekt i denna storlek kan då minskas till 30% av dagens tid.
LZ efterlyste ett större engagemang från enskilda näringsidkare som kliver fram och berättar vad t.ex. NBB skulle innebära för dem och på vilket sätt de är beredda att delta i finansieringen, t.ex. genom högre avgifter.