13 Nov
2009
Polinärmöte måndag den 14 dec 2009 kl 18.00
Plats: Botniabanan AB:s projektkontor på Tegelbruksvägen 9 C, Umeå (Gimonäs Industriområde)
Framtidens infrastruktur i norra Sverige
Ska vi fullfölja Botniabanan norrut och ska vi satsa på en fast förbindelse över Kvarken ?
Detta och flera intressanta frågeställningar står på agendan när statssekreterare Leif Zetterberg från Näringsdepartementet besöker oss och vill informera, diskutera och svara på frågor från näringslivet och från Umeås politiker kring utformningen av framtidens infrastruktur i Norra Sverige.
Dessutom deltar från Norrbotniabanan AB, ordförande Lorentz Andersson, VD Gusten Granström och projektledare Elisabeth Sinclair samt från Kvarkenrådet, direktör Christina Knookala.
Ola Nordebo, ledarskribent på Västerbottens Kuriren, håller ordning på diskussionerna.
Ta denna chans att informera Dig och möjlighet att påverka de framtida besluten.
Botniabanan AB bjuder på kaffe och smörgås.
Välkommen
Arrangörer:
Umeå Fabriks & Hantverksförening
Företagarna
Svenskt Näringsliv
Västerbottens Handelskammare
Svensk Handel, Umeå
Umeå kommun
1 kommentar
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.
admin
14 Dec 2009
Elisabeth Sinclair från Norrbottniabanan (NBB) berättade om bakgrunden till NBB och lite siffror. Ett företag beräknar att deras lastbilstransporter skall minska med 15% tack vare banan. Ett resultat av Bottniabanan är att huspriserna mellan Umeå & Ö-vik har ökat. Transport av de norrländska råvarorna utgör en stor del av järnvägstransporterna och kan bli mycket större. Idag har vi 15 gruvor igång och ytterligare 14 har fått tillstånd för brytning. 90% av all järnmalm som finns inom EU bryts i norra Sverige. Te från det inre av Kina har traditionellt skickats till Stilla Havs-kusten för transport till USA. Prov har gjorts att istället skicka varorna per järnväg till Narvik, det gav en tidsbesparing på 29 dagar. Kiruna blir en allt viktigare ort för turismen, t.ex. har 250 personer bokat sig för rymdfärder från Kiruna, pris 200.000 USD/person. En planare järnväg än den som finns idag skulle göra att ett tågset skulle kunna dra 60% mer last.
Gusten Granström överlämnade en julklapp i form av en färdig affärsplan för en byggnation av Norrbottniabanan till Leif Zetterberg.
Christina Knookala från Kvarkenrådet, kvarken.org, berättade att en fast förbindelse har diskuterats sedan 50-talet. Man anser att det är realistiskt att bygga en bro då djupet i Bottenviken är 20-25 meter och som mest 40 metr.
Leif Zetterberg från Näringsdepartementet berättade att man håller på att slutföra planeringen av investeringarna i infrastruktur för de kommande 10 åren. Det kommer att behövas 417 miljarder de närmaste 12 åren, enbart NBB och en bro skulle ta 20% av detta. Innan en bro kan komma på tal måste en fungerande färjetrafik komma på plats. Många internationella frågor att lösa, t.ex. går det inte att åka svensk taxi över gränsen till Torneo enligt finsk lag, en svensk lokförare får inte köra tåg utanför Sverige eftersom varje land har egna signaler & skyltar, dessutom olika spårvidd i olika länder. Man måste få till en gemensam typ av transporter, ex. Polen har 3 olika järnvägar. De svenska långtradarna kallar vi för Ecoliners för att de släpper ut mindre föroreningar, samma bil kallas gigaliners ute i Europa och får inte framföras där.
Som avslutning fick panelen frågan om när de tror att NBB resp. en bro kan vara på plats. Förespråkarna för NBB anser att den skall vara igång 2019 och hade ingen uppfattning om bron. LZ kunde inte se att en bro skulle bli av medan CK tror att NBB kan vara klar tidigast 2025 och är säkra på att en bro finns där 2035.
Lennart Holmlund tog upp problemet med att alla byggprojekt blir försenade pga alla överklaganden, LZ berättade att en utredning kommer att lägga fram ett förslag som underlättar byggande genom att överklagan kan göras en gång. Beräknad projekteringstid av projekt i denna storlek kan då minskas till 30% av dagens tid.
LZ efterlyste ett större engagemang från enskilda näringsidkare som kliver fram och berättar vad t.ex. NBB skulle innebära för dem och på vilket sätt de är beredda att delta i finansieringen, t.ex. genom högre avgifter.